Jag har nu ägnat ca en timme åt att godkänna kommentarer. Känns väldigt trist att det ska bli så, ändå är jag glad att jag gjort det med tanke på vad en del av er skriver. Och alla ni som berättar för MIG hur JAG ska sköta MIN blogg: Skaffa er en egen. Min blogg mina regler. As always. Jag kommer inte kunna svara på så många kommentarer längre eftersom det tar ännu mer tid nu med att godkänna etc. Det är inte kul längre. Bloggandet tappar sitt syfte. Jag vet att ni är så många därute som uppskattar det jag gör, och ni är alla guld värda. Jag fiskar inte efter beröm och smicker etc, men jag behöver heller inga påhopp om att jag gått upp i vikt, har fel färg i ansiktet osv. Enough. Jag vill inte att några få ska få förstöra, men de gör de. Det sprids rykten, det klankas och har sig, och fine. Jag tar det, men stämningen blir inte så trivsam här. Det är inte för det här jag började blogga. Jag är en helt vanlig tjej som bloggar om det jag tycker om, om mina intressen, min inspiration etc. Så har det alltid varit. Och det är ju konstigt att folk orkar åstå att jag aldrig kommer lyckas eftersom jag ej kan ta kritik. Vaddå ej lyckas? Så långt som jag kommit i livet nu, kunde jag aldrig drömma om för ett år sedan. Jag har mer jobb än jag klarar (nästan, men jag älskar det) får förfrågningar från här och var men jag söker ej den uppmärksamheten som tidningar etc ger. Jag är väldigt sparsam med intervjuer etc för jag vill vara mig själv. Lite anonym. Jag är en lantis, och jag älskar det! Jag kommer alltid vara den lilla, blyga tjejen som inte alltid tror på sin förmåga och helst är med sin nära och kära. Party och fashion, absolut, men inte alltid. Jag har varit med om en hel del som format mig till den jag är idag. Därför lever jag som jag gör, och prioriterar det som är viktigast för mig. Låt min blogg spegla den jag är, och respektera detta. Hur vi löser kommentarerna får vi se. Kanske går jag ännu längre och godkänner endast de med bloggadress/mailadress. Vi får se, men jag meddelar detta då. Kram på er alla guldklimpar som finns där ute! Ni är underbara!Kram/Engla