Hej raringar! Hur har ni det i värmen? Jag tror jag fick ett mindre värmeslag tidigare idag *phuuu* men det kan jag leva med i detta härliga väder :) Hann bara med ett gympass a la 35 minuter idag och det var sååå svettigt pga. värmen så efter det blev det ett dopp i svärföräldrarnas pool. Och nu på kvällen när det var lite lättare att andas gav jag mig ut på en PW för att rensa skallen. Jag fick denna kommentar av Sanna ikväll: Jag har letat i ditt arkiv men hittar inte, jag vill gärna höra mer om dina graviditeter, din tonårstid, hur du & R träffades & blev tillsammans, hur hela processen med att köpa ert hus gick till (ex gick ni på många visningar, ville ni alltid bo i Gimo, varför fastnade ni för ert hus mm ) Helt enkelt hur du levt, tänkt & kommit dit du är idag din historia! Vore väldigt roligt att läsa om! Kram Tack för din kommentar Sanna! Jag tänkte konstigt nog på det idag, att jag kanske borde berätta lite om mig själv då det säkert kommit in nya läsare som inte vet så mycket om mig. Jag har ju ändå bloggat i, ja vad är det nu? Nio år? Och på något vis så tänker man inte att någon läser alls (ja jag är knasig men det är lättare att skriva och visa bilder när man intalar sig att ingen läser haha) samtidigt som jag tänker att ni har världens koll på mig. Periodvis har jag också velat skydda mig & mina nära så jag har varit ganska så privat men visst kan jag berätta mer om mig och framför allt återberätta en del. Jag vet bara inte var jag ska börja. Jag får nog dela upp det :) Jag kan i alla fall börja lite från början... Jag startade denna blogg som 23-åring. När jag ser tillbaka så kände jag mig, ja jag VAR sååå ung. Att börja blogga som tonåring och nå en stor läsarskala, det tror jag inte att jag som tonåring hade klarat. Jag är glad att mina tonår skedde utan facebook, instagram och bloggar. Vi hade Lunarstorm och Hotmail liksom, haha. Och dåliga kameror. Jag var en pluggis i högstadiet med bra betyg, fina vänner och tyckte om skolan. I gymnasiet blommade jag väl upp lite mer, började hitta mig själv. Var delvis stressad och pressad över att prestera bra, oroade mig mycket för framtiden minns jag. Jag är ju en sån orolig själ men inte lika mycket nu. Jag träffade R första året i gymnasiet och vi hade en lite upp-och-ner-fram-och-tillbaka-tid där i början. Jag menar, som 16-åring så vet man väl inte alltid riktigt vad man vill. Tydligen. Men vi höll ihop och flyttade ihop efter studenten. Bloggandet exploderade där precis när jag startat min och jag var en av de "första" som började blogga. Det var nytt och jag visste själv inte riktigt vad det var. Jag hade tagit studenten några år tidigare (gick samhällsvetenskapsprogrammet), började plugga till sjuksköterska direkt efter men trivdes inte och tog jobb som butiksbiträde i en matvarubutik där jag blev kvar i över tre år innan jag sa upp mig. Då, en dag i juni när jag var arbetslös men hoppade på ett projekt som gick ut på att få in tjejer i mansdominerade yrken genom praktik, satt jag på en rast på min praktik på ett båtvarv och surfade runt. Hittade en liten blogg som en tjej hade, Hanna tror jag hon hette, och hon skrev om kändisar. Gud vad roligt, tänkte jag. Att ha en egen sida och skriva om det man vill. Jag har ju alltid älskat att pyssla, skriva, mode, skönhet, ja vara kreativ och hade haft drömmar om att bli journalist, jobba med en tidning eller på en reklambyrå. Så jag startade en blogg där och då, där jag egentligen förde dagbok och inte hade en plan på att någon annan skulle läsa om mitt liv. Jag skrev som sagt om mina dagar, om kändisar, om fina kläder och sånt jag gillade. Läser jag gamla inlägg nu är det som att läsa något fjortis-Engla skrivit haha, jag klarar det inte. Den sommaren blev jag samtidigt vuxen känns det som, så här i efterhand. Det hände så mycket i mitt liv det året. Jag tog körkort, vi flyttade till hus (radhus) kom in på en utbildning till CNC-operatör som jag verkligen ville gå och fick kämpa hårt för och jag fortsatte driva min blogg som på ett år exploderade och blev jättestor. Den gick upp som 1:a i Sverige en period och då började bloggandet växa överallt och annonsörerna ville synas och det blev verkligen en ny värld som öppnade sig. Jag började väl där också förstår att folk läser det jag skriver om. Det tog ett par år att hitta en bra balans, att inte lämna ut sig helt men från början så har bloggen följt mitt liv. Jag har aldrig sökt efter läsare, aldrig drömt över att bli känd eller liknande utan snarare försökt att undvika att synas för mycket. Min blogg är min oas men jag är ganska så blyg och tar inte mycket plats, tvärtom försöker jag att bli bättre på att VÅGA ta lite plats och som sagt så är ju detta min lilla värld där jag kan visa det jag vill och göra mina ord hörda. Och det känns fint när ni kommenterar och att det faktiskt uppskattas, det jag skriver och gör. Hursom, efter 1.5 år blev jag anställd på ett stort industriföretag, då jag var färdigutbildad CNC-operatör, och i samma veva blev jag gravid. Gravid med mitt första barn. Fortsättning följer... Kram/E
