Förra året gjorde jag en Romantisera-hösten-lista för att inte tycka att den kommande hösten och vintern ska kännas för jobbig. Det hjälpte en del men min utpmattning som slog till i december började redan visa sig tidigt under hösten så ser jag tillbaka var jag så trött så trött så inte konstigt att hösten kändes som att jag skulle bestiga ett berg. Jag har haft lite ångest nu när vi gick från juli till augusti. Det är som att det sitter i kroppen oavsett vad jag försöker intala mig själv. Men nu två veckor in känns det ok och för det första är det ju sommar hela augusti också, men det är något med att något håller på att ta slut som gör mig lite låg. Jag kan ändå se och känna att det ska bli mysigt med höst, alla vackra löv, krispig luft och mysiga utflykter. Vi ska göra mysiga & roliga planer fram till jul så att känslan blir så där pirrig och härlig. Göra mitt bästa för att romantisera livet! Årets Romantisera hösten-listan kommer när vi går in i september. Nu är det fortfarande sommar på alla vis. Eftersom jag varit sjuk nästan hela augusti känner jag dessutom en helt annan tacksamhet just nu och ingen ångest alls. Solen skiner och värmen är kvar. Att kunna ta en promenad, sitta på en fotbollsplan och se Enzo spela match, stanna till vid dessa vackra solrosor vid Stavby där de har självplock och känna att kroppen läker för var dag, så tacksam!Kram/Engla
