Det jobbiga med ångest är att det känns oftast som den bara kommer från ingenstans. Jag kan tex. vakna med en tung ångestkänsla ibland och då är det tufft att ladda om och försöka vända på dagen. Det känns som att någon står på mitt bröst och det är tungt att andas. Det är den jobbigaste känslan av ångest. När jag inte vet riktigt varför. Det som jag vet kan trigga igång ångest för mig är bl a: - Sömnbrist. Min hjärna fungerar inte ordentligt och jag blir trög och ofokuserad, även om jag försöker prestera. - För många saker att göra på en gång. Det klarar jag inte av längre och det leder ofta till ångestkänsla och en panikattack. - För lite träning ger mig i längden sämre mående och gör att jag hamnar i obalans med allt, vilket brukar ge mig ångest. - Bråk eller konflikter omkring mig. Det tar oerhört mycket energi och som högkänslig så läser jag in och tar in så mycket vilket gör mig dränerad. - Att inte prata om ångesten gör det ännu värre. Jag lär mig dock sällan utan försöker trycka bort den och vill inte belasta någon med hur jag mår. Men det är oerhört viktigt att ha människor omkring sig som man kan vända sig till och jag har Robin som orkar lyssna. Om man läser på om ångest så står det bl a. att "Ångest kan utlösas av en tanke eller känsla som skrämmer dig, eller som får dig att känna dig hotad, maktlös, misslyckad eller värdelös. Ibland kan ångest hänga ihop med höga krav, skamkänslor eller skuldkänslor. Det är vanligt att tro att känna sig konstig och udda, att det är ”något fel ”med dig. Ångest kan också utlösas om du blir sviken eller övergiven." Kram/E Tryck på hjärtat om du gillar detta inlägg!
