Jag känner att jag måste ta upp detta efter alla mail och kommentarer om min vikt. I somras då jag vägde ca 3-4 kg mindre än idag så var jag för mager. Folk trodde jag hade ätstörningar fortfarande och jag fick försvara mig hej vilt. Då mådde jag bra, men jag var underviktig. Idag ligger jag precis på det nedersta strecket på BMI-skalan för normalvikt. Och jag är gravid i fjärde månaden. Jag tycker ni är hemska som har mage att kommentera min vikt. Dels för min skull, dels för alla andra som läser. Är det inte ok att vara normalviktig idag? Ska vi alla vara underviktiga för att duga? Det är vi som hjälper till att bilda dagens ideal. Så om jag inte varit gravid hade det inte varit ok för mig att gå upp dessa kilon? Att bli normalviktig? Det är de signalerna ni utsänder, och jag förfasas över denna dubbermoral. Jag har tidigare gått ut med mina ätstörningar. Har varit fri från dem ett bra tag, men jag kommer alltid bära dem med mig. Jag mådde bra i somras, och jag mår toppen idag! Vare sig vikt. Men så länge ni tjejer behandlar andra tjejer så här så kommer utvecklingen knappast gå framåt i den positiva riktningen. Jag vill inte höra mer om vikt. Det är min kropp! Jag är med om det underbaraste en människa kan vara med om, och ni tänker på mina extrakilon. Som inte är exktrakilon. Sluta behandla varandra så här! Det är så många tjejer som har det jobbigt och kämpar med sina ätstörningar!
