<p style="text-align: left">Jag tycker att jag läser om ätstörningar, hälsohets, bodyshaming and so on var och varannan dag. Vare sig jag vill eller inte. Vem bär egentligen ansvaret för ätstörningar? Är det ens föräldrar? Sociala medier? Kändisar, tidningar, TV?</p> <p style="text-align: left">Visst önskar man att det fanns ett enkelt svar på den frågan. Men det finns det ju inte. Jag tror dock att grunden läggs i uppväxten och att man där får med sig relationen till kost, träning och ja hälsa. Då blir det inte så krångligt när man blir tonåring och vuxen. Jag hoppas det i alla fall och att det är det vi lyckas föra över på våra barn. Just nu så är det mycket snack om att man på tex. instagram hetsar och är en dålig förebild för våra ungdomar om man lägger upp träningsbilder. Jag vet inte var jag ska börja. Det är så stort detta och kan ses ur så många perspektiv. JAG vill i alla fall lära mina barn att det är bra och viktigt att röra på sig. De vet att jag älskar att gymma och ta promenader. För att jag blir piggare, gladare och starkare. Kroppen och knoppen mår bra av att röra på sig varje dag. Och lika viktigt är det att tanka kroppen med bra mat. Och man kan äta en hamburgertallrik eller en pizza ibland. Det är skräpmat och inget som ska ätas ofta men ibland är inga problem, precis som med godis & chips. Det är ingen big deal här hemma utan vi äter lite av allt. Jag hoppas innerligt att vi gör rätt här, för jag är livrädd att mina kids ska växa upp och må dåligt över sina kroppar. Jag hade en helt annan uppväxt och blev sjuk i anorexia som 12-åring. Det är en lång historia, men jag försöker göra alla de fel jag upplevde då, rätt nu. Vi pratar aldrig vikt här hemma, vi pratar om bra och sämre mat, vi pratar om att det är viktigt för huvudet och kroppen att komma ut i friskluft och röra på sig en stund varje dag och vi äter gärna godis & fika men håller det i det stora hela till lördagsgodis och nån fika ibland. Jolie har frågat mig vad banta betyder. Första gången frågade hon mig när hon fick i ettan. Då hade hennes klasskompis sagt att hennes mamma bantade. Jolie förstod inte vad kompisen menade och frågade mig. Jag sa att jag vet faktiskt inte heller. En 7-åring ska inte veta sånt. Andra gången hon frågade var faktiskt häromkvällen. Jag frågade vem som sagt eller pratat om att banta. (Jag blir ju inuti helt galen över att min snart 10-åring frågar detta). Då har hon hört det i ett barnprogram. Herregud, bara där undrar man ju vad det är för jäkla fel på de som gör BARNPROGRAM! Hur förklarar jag för mitt barn vad banta betyder? Det vill jag ju aldrig att hon någonsin ska behöva veta eller fundera över. Ett ord vi kan stryka helt om jag får bestämma.</p> <p style="text-align: left">Övervikt pga. för lite motion och fel kost tycker jag inte att man ska förespråka. För det är inte hälsosamt. Sedan säger jag inte att man ska väga si och så mycket då vi alla har olika kroppstyper och trivselvikter, men det känns som att de som går i taket på oss som gillar att träna, de tränar inte alls och har en bild av att alla smala hetstränar och äter superstrikt. Det finns de som gör det (verkar skittrist) och det finns de som inte tränar alls och äter rätt mycket skit (verkar destruktivt) och det finns de som både tränar och äter bra mat men också mindre bra mat ibland (som jag). Jag tycker att det är en bra balans att ha och är också något jag gärna förespråkar och jag vill gärna vara en förebild för andra med den livsstilen. För det är just en livsstil. Ingen diet, inget kostschema, utan en livsstil. Att kasta bort en endaste dag på att behöva må dåligt över min kropp? Nej aldrig aldrig mer.</p>
