Det sista jag skriver nu om att skicka goda tankar, och få tillbaka... Jag märker att många tycker det är hårda ord men det är ganska enkelt faktiskt. Det är naturligtvis ingen lag. Mår du bättre av att att inte tänka så så gör det. Jag menar bara att det ligger hos oss själva och det är vi som måste ändra på tänket för att ta oss dit vi vill. Allt är ju inte svart eller vitt såklart, död och olycka är de ingen som förtjänar och sorg går vi alla igenom. Det är tack vare dalarna man uppskattar topparna desto mer. Man måste bara lära sig hantera dalarna för att inte stanna där och klaga på otur och stanna kvar i offerkoftan (för länge). Man måste få gråta, vara arg och ledsen, det är naturligt. Men det hjälper inte att baktala andra eller missunna andra deras glädje och lycka. Att bli förbittrad av sorg hjälper inte, men naturligtvis är det en viktig del att vara ledsen och sörja, att vara arg... För att sedan försöka ta sig ur det. Alla bestämmer vi själva hur vi vill leva, jag tycker bara det är så naturligt och enkelt sätt att se på saken och märker ju att det fungerar. Om man tror att jag aldrig haft det svårt, att det är lätt för mig att säga. Ja då känner du inte mig. Jag har sett och upplevt saker jag inte önskar någon, men det behöver jag inte och kommer jag inte skriva om här. Jag skulle inte vara den jag är eller kommit till denna insikt om jag inte gått igenom det jag gjort. Men den finns ingen skala för vem som haft det jobbigast eller ett sätt att mäta lycka. Är du nöjd med ditt liv idag så är det fantastiskt bra och mitt svammel är ingen lag. Bara ett tips :-) Till den som vill. Se bara till dig själv. Kramar
