Jag har nu fått samma fråga flera gånger men valt att ignorera den för jag tycker den är himla dum. Jag skulle väl aldrig fråga någon som har en underbar katt varför den heter Misse? Eller varför hunden heter Sigge? Jag förstår inte ens varför man gör det till en grej. Jag är 23 år och borde ha mer vett än att döpa mina katter till Gucci & Armani eftersom jag annars anses barnslig....Que? Ska jag ens behöva försvara varför vi döpt våra ögonstenar, är det mer accepterat om de heter som alla andra katter? Vi gick efter personlighet, känsla och utseende när vi döpte dem. Det började med att det fanns omkring 30 vildkatter i området vi bodde på förr. En kattmamma fick fyra kattungar som hon efter ca 4 veckor började stöta bort och de andra katterna fräste åt dem. En av dem tog grannen vår hand om, den andra tog R´s bror och hans flickvän hand om, och kvar satt två små pojkar i ett hörn, stora som en liten hand med knallblå ögon och rädsla i blicken. Vi hade inte tänkt skaffa djur. Vi älskar djur båda två, men tyckte inte vi hade tid för det. Men när jag såg de små liven så smälte jag såklart. R var på jobbet, och när han kom hem var det mörkt, så vi fick vänta till nästa dag innan vi gick ut för att leta på dem. Vi hade världens ångest att vi väntade en natt, eftersom det var ganska kyligt (oktober). När vi kom ner dagen därpå satt de på samma ställe på ett par stenplattor i ett hörn vid husväggen. R fick tag på den lilla svarta med vitt bröst, och tillslut även den gråspräckliga. Det var början på det bästa vi gjort. Vi har aldrig ångrat en sekund! De var bara omkring 4-5 veckor alltså när vi tog hand om dem. Förmodligen hade de ej överlevt annars. De kunde knappt gå, utan kröp fram, och vi matade dem med mjölk (speciellt för katter) via en liten plastspruta som vi använde som nappflaska. Jag minns att jag gick upp flera gånger per natt för att mata dem. De sov på min hals och min mage redan då, och det är väl därför de fortfarande vill göra det. Det är deras trygghet. De är våra barn, och vi älskar dem så innerligt att det nästan är sanslöst. När vi döpte dem blev det Armani för hans svarta päls med vita inslag. Som en stilig Armanikostym. Gucci blev det för hans lekfullhet och det kändes så rätt! Jag tror ingen förstår vad våra pojkar betyder för oss. Djur är bland det underbaraste som finns, och det känns att våra pojkar är så tacksamma att de fick komma till oss. Men de som är de lyckligt lottade är jag och R, att vi fick dessa två juveler i våra liv är det bästa som hänt oss!
