Att försöka känna sinnersro och lugn nu är otroligt svårt. Man får verkligen ta dag för dag och göra det bästa av det man kan. Får vara glad över att man är frisk. Nu får vi se vad som beslutas om skolorna imorgon eller på fredag. Det är så många aspekter att ta hänsyn till. Tänk alla dessa barn som verkligen behöver skolan för att det är för stökigt hemma... Tänk alla dessa barn som har svårt för förändringar och behöver struktur och rutiner. Och såklart alla föräldrar som behövs på sina jobb inom vården men också i andra otroligt viktiga yrken för att vårt samhälle ska fungera. Jag vet ju bara hur mycket jag oroas över situationen i mitt jobb. Hur ska vi lägga upp allting om skolorna stängs. Igår em körde Enzo fotbollsträning utomhus och jag njöt över att se hans glädje, och att något kändes som vanligt. Tycker det är vansinne att stänga ALLT för de som är friska. Mitt gym på jobbet stänger idag hörde jag så nu måste jag träna på annat vis. Vill inte tappa mina rutiner, speciellt inte i detta kaos. Hur mår du? Kram/E
