Jag förstod såklart att inlägget om varslet skulle ge alla Engla-hatare något att glädjas åt, och det bjuder jag på. Måste vara oerhört sorgligt att leva ett sådant liv, där skadeglädjen är den enda gjädjen, men jag är glad att kunna hjälpa er med den biten. Men om ni tror att ni sparkar på den som redan ligger har ni fel. Här står jag stadigt (förutom svimnings-incidenten) och kommer göra oavsett vad som sker. Jag lider med dem som kommer gå omkull om de får sparken, de som får svårt att hitta nytt jobb och vars familj är beroende av den lönen. Det är de det är synd om. Jag älskar mitt jobb och hoppas jag får stanna, åtminstonde att jag får komma tillbaka så småningom. Men om inte, så ordnar det sig. Det måste det! Jag har eget företag och många järn i elden som jag helhjärtat tror på och det är väl viktigast. Jag får prova på mina vingar och hitta nya vägar i livet, även om det inte blir en dans på rosor eller ens kanske går bra. Någon dag vänder det. Jag är stolt över mig själv och vad jag åstadkommit så här långt, det är så mycket mer än vad jag kunnat drömma om! Satsar man inget så vinner man inget. Det kanske är nu jag har chansen? Tack alla ni som är med mig och tror på mig ♥
